av Louise Eriksson

Återvinningsbar produkt: Vad betyder det?

Återvinningsbar produkt: Vad betyder det?

Återvinning är en kritisk del i att skapa en cirkulär ekonomi. I Sverige är vi duktiga på att återvinna, både som privatpersoner och företag. Ändå finns det material och produkter som inte kan återvinnas fullt ut. Jag får ofta frågan varför det är så. Varför kan inte allt återvinnas? Vad definierar egentligen en återvinningsbar produkt? Det förklarar jag i den här artikeln. I slutet finns en nedladdningsbar guide om hur man skapar en mer cirkulär produkt som är återvinningsbar.

I Sverige har vi kommit långt med återvinningen. Under 2018 genererades totalt 139 miljoner ton avfall i Sverige. Den största delen, över 100 miljoner ton, var gruvavfall. Övriga industrier och verksamheter genererade 30,7 miljoner ton avfall och hushållssektorn 4,5 miljoner ton. Om gruvavfallet exkluderas återvanns cirka 25 procent som material, medan 58 procent återvanns på annat sätt*. Det är en hög siffra i en internationell jämförelse. Mellan 2016 och 2018 minskade andelen som bortskaffas med 4 procentenheter samtidigt som övrig återvinning ökade med 4 procentenheter.

Vi rör oss alltså i rätt riktning, men vi är långt ifrån i mål. För att skapa en cirkulär ekonomi behöver vi bli ännu bättre på att behålla resurserna i samhällets kretslopp. Genom att återanvända och återvinna produkter, komponenter och material kan vi behålla deras ekonomiska värde samtidigt som vi minskar uttaget av ny råvara och uppkomsten av avfall och restprodukter. För att lyckas med det behöver vi ha en smartare produktdesign och mer hållbara konsumtionsmönster. Produkter behöver vara återvinningsbara i högre utsträckning. Här har vi alla ett ansvar, både som konsumenter och producenter. Som konsument eller inköpare kan du sträva efter att efterfråga och köpa återvinningsbara produkter. Som tillverkare kan du välja att skapa hållbara produkter som går att återvinna. Inte bara i teorin, utan även rent praktiskt.

Vad kännetecknar en återvinningsbar produkt?

Svaret är något mer komplicerat än vad många tror. Det räcker nämligen inte med att bara välja material som är återvinningsbara i teorin. Det finns en rad andra faktorer att ta hänsyn till. Här går jag igenom sex olika parametrar som styr om en produkt är återvinningsbar i praktiken eller inte.

Materialval
Materialvalet är naturligtvis viktigt. Material som används i en återvinningsbar produkt måste för det första vara återvinningsbart i teorin. Men det måste också finnas en efterfrågan på det återvunna materialet. Det måste finnas en marknad. Utan köpare finns ingen anledning för någon att återvinna materialet. Att stål är världens mest återvunna material beror på att det finns en stor marknad med stabil efterfrågan på stålskrot. Stålindustrin har i alla tider varit beroende av skrot för att tillverka nytt stål. För exempelvis vissa plaster är förhållandena de omvända. Efterfrågan saknas och därför återvinns en del plastsorter i väldigt låg utsträckning idag.

Materialkombinationer
Nästa viktiga fråga är vilka material man väljer att kombinera i produkten. Många material är fullt återvinningsbara så länge de hålls åtskilda från vissa andra material. En del material har förmågan att förorena andra om de blandas ihop. För det första gäller det att se till att farliga ämnen inte blandas med material som ska återvinnas. Men även ofarliga ämnen eller material kan ha en negativ inverkan på kvaliteten på de återvunna materialen. Ett exempel är beslag som består av både koppar och stål där kopparn riskerar att ge det återvunna stålet sämre kvalitet. För att navigera rätt krävs insikter om materialkombinationer och en förståelse för hur återvinningsprocesser fungerar.

Sammanfogningsmetoder
Det är inte bara valet av material som är viktigt. Hur de sätts samman kan ha minst lika stor betydelse för hur återvinningsbar en produkt är. Dagens återvinningsprocesser är mestadels mekaniska och de separerar material i olika steg. Vissa sammanfogningsmetoder gör att materialen inte separeras fullt ut i den mekaniska återvinningen. Exempel på det är olika plastmaterial som är sammanfogade med lim. En mekanisk process klarar oftast inte att separera limmade plaster. Resultatet blir att processen matar ut småbitar som består av två eller flera olika plastmaterial. Att limma ihop produkter innebär för övrigt också ofta att de inte går att ta isär och reparera.

Återvinningsprocesser
Det måste finnas relevanta återvinningsprocesser tillgängliga för produkten i det geografiska området där den är tänkt att återvinnas. Processen måste också ha en tillräckligt stor kapacitet för att kunna hantera flödet av produkter. Om processen inte finns återstår till exempel att exportera produkten för återvinning, vilket medför att materialen kommer att förlora i värde på grund av transportkostnader. Transporten ger också ökade utsläpp av växthusgaser.

Återvinningssystem
Det räcker inte att det finns en återvinningsprocess. Processen måste också ingå i det insamlings- och återvinningssystem som produkten tillhör. Som exempel är PET-plast helt rätt material för tillverkning av läsk- och vattenflaskor. Flaskorna ingår i ett pantsystem som är skapat för återvinning av just PET-plast. Om man däremot tillverkar en kontorsstol i PET-plast, vilket är fullt möjligt, då kommer plasten inte materialåtervinnas, utan gå till förbränning. Kontorsstolar tillhör inte samma system som PET-flaskor, de behandlas i helt andra processer och av andra aktörer. PET är inte ett av materialen som återvinns i det systemet. Därför är PET inget återvinningsbart material om det används i en kontorsstol.

Beteenden
Sist men inte minst är det avgörande att användaren eller konsumenten hanterar produkten på rätt sätt när den har tjänat ut. På många sätt är det här en av de mer utmanande punkterna då det handlar om beteendet hos användaren. Det baseras i sin tur på vilken kunskap användaren har och hur mycket tid och energi de kan lägga ner för att göra sig av med produkten på rätt sätt. PET-flaskan måste hamna i rätt flöde om den ska återvinnas, och inte läggas i exempelvis en brännbar fraktion. Så är det förstås med all återvinning. Produkter måste hamna rätt för att återvinningen ska fungera.

Det gäller alltså att ha kontroll på alla aspekter om en produkt ska bli återvinningsbar fullt ut. Som i så många andra sammanhang är kedjan inte starkare än sin svagaste länk. Blir det fel i bara ett led så kan det förstöra hela återvinningskedjan. Å andra sidan, genom att fatta välinformerade beslut för en produkt i designfasen så blir förutsättningarna för en hög återvinningsgrad goda. Min starka rekommendation är därför att se till att du har den kompetens som krävs inom design för återvinning på företaget, eller tar hjälp utifrån. Jag är övertygad om att företag som gör det kommer få ett försprång som ger möjlighet att attrahera fler kunder och skapa goda affärer. Ett aktuellt tecken på det är att Sveriges Delegation för Cirkulär Ekonomi i april 2021 kom med flera förslag på hur designstrategier för cirkulär ekonomi ska få ett större genomslag i Sverige.

Riktlinjer och exempel på cirkulär produktdesign

Vill du veta mer om hur du kan skapa mer hållbara och cirkulära produkter? Klicka på knappen nedan för att ladda ner en presentation som innehåller riktlinjer och exempel på hur du kan gå till väga. Här besvarar jag frågor som:

  • Vilket material du ska använda?
  • Hur ska du tänka gällande fästelement och fogmetoder?
  • Ska du använda biologiskt nedbrytbar plast?

* Materialåtervinning inkluderar konventionell materialåtervinning, rötning, kompostering och annan materialåtervinning (exempelvis utvinning av metaller från stoft och askor). Annan återvinning inkluderar energiåtervinning, användning som konstruktionsmaterial, återfyllning och markspridning. (Källa: Naturvårdsverket)

Hämta guiden!

Cirkulär produktdesign - riktlinjer och exempel
LADDA NER
Louise Eriksson
Louise Eriksson är civilingenjör i teknisk design och arbetar som cirkulär designspecialist på Stena Recycling. Med lång erfarenhet av produktutveckling och projektledning från IKEA, hjälper hon idag företag att bidra till en mer cirkulär ekonomi.