av Louise Eriksson

Återvunnet material - varför det gynnar ditt företag

Återvunnet material - varför det gynnar ditt företag

Att öka användningen av återvunna råvaror är en förutsättning för att en cirkulär ekonomi ska fungera. I den här artikeln tittar vi på vilka styrmedel som diskuteras för att öka användningen av återvunnet material – och vad du som företag ska tänka på när du vill införa mer återvunna råvaror i din tillverkning.

Varje år konsumeras totalt i världen 100 miljarder ton jungfruliga material. Även om Sverige och övriga Norden ligger relativt långt fram när det gäller återvinning, globalt cirkuleras endast några få procent av materialen. På många håll sker det genom ineffektiva återvinningsmetoder.

Varför ska företag använda mer återvunnet material? 

Att material inte cirkuleras betyder bland annat att mer jungfrulig råvara ständigt måste brytas ur jordskorpan eller tillverkas av fossila ämnen – ändliga råvaror som aldrig kommer återskapas. Det betyder också att enorma ekonomiska värden hela tiden går förlorade. Siffrorna är hisnande bara man tittar på ett enda land som Sverige, vilket Material Economics gjorde i en rapport 2018. Deras studie konstaterar att Sverige använder stål, plast, aluminium, papper och cement till ett värde av 55 miljarder kronor varje år. Av detta materialvärde återstår endast 13 miljarder kronor (24%) som nytt materialvärde efter en användningscykel. Det motsvarar en värdeförlust på 42 miljarder kronor varje år. Motsvarande förluster i EU, enbart för stål, plast och aluminium, beräknas till 87 miljarder Euro, ungefär 900 miljarder kronor.

Att försöka ändra på detta är en fråga som kommer allt högre upp på den politiska agendan, både nationellt och på EU-nivå.

Nya förslag på cirkulär omställning

I Sverige tillsattes 2018 en delegation för cirkulär ekonomi med uppdrag att stödja arbetet med att ställa om hela Sverige till en cirkulär ekonomi. I april 2021 presenterade delegationen en rapport med tio förslag som nu ligger hos regeringen för bedömning och eventuell vidare hantering. Bland förslagen finns följande som samtliga har en tydlig koppling till användningen av återvunnet material i den tillverkande industrin:

  • Kartlägg resursflöden och hur värdet av Sveriges resursflöden förändras över tid för att tydliggöra vilken potential en värdebevarande cirkulär ekonomi har.
  • Avsätt medel för införandet av ett ”Cirkulärt lyft” - ett nationellt program med en metodik för hur industrin kan stärka sin omställningsförmåga.
  • Öka användningen av återvunnen råvara genom att tillsätta en utredning om system för kvotplikt och återvinningscertifikat på plast, kvotplikter på återvunnen fosfor och återvunnet kväve, samt hur ett Bonus-Malussystem för avfall kan utformas.

Miljöminister Per Bohlund sa i en kommentar när han mottog rapporten att ”Vi måste utforma en ekonomi där återanvändning och återvinning är självklarheter.” Sedan dess har det varit relativt tyst från regeringens sida, men att olika typer av styrmedel och åtgärder kommer införas så småningom framstår allt mer som en självklarhet.

Förslagen i delegationens rapport går till stor del i linje med den handlingsplan för cirkulär ekonomi som EU-kommissionen presenterade förra året. I handlingsplanen som är en del av EU:s Green Deal slås bland annat följande fast:

För att öka användningen av materialåtervunnen plast och bidra till en mer hållbar användning av plast kommer kommissionen att föreslå tvingande krav på innehåll av återvunnet material och åtgärder för att minska avfallet för viktiga produkter, såsom förpackningar, byggnadsmaterial och fordon, även med beaktande av verksamheten inom alliansen för cirkulär plast.

Vi vet också att konsumenter i allt högre grad efterfrågar återvunnet material i nya produkter. Allt fler inser att det är ett bra sätt att minska det egna klimat- och miljöavtrycket. Enligt en undersökning som Stena Recycling gjort är en majoritet av konsumenterna till och med beredda att betala mer för produkter som är tillverkade av återvunnet material. Den inställningen är särskilt stark i de yngre generationerna.

Återvunnet material skapar fungerande marknader  

Så vad ska du som tillverkande företag göra i det här läget? Personligen tycker jag svaret är glasklart och enkelt. Sitt inte och vänta på att nya incitament eller skarpa tvingande regler ska träda i kraft. Se till att ta en position och skapa ett försprång. Orientera dig väl i vilka förändringar som diskuteras för just din bransch, eller för just de material ni är beroende av i er produktion. Än så länge saknas fungerande marknader för många återvunna råvaror, men sträva efter att införa återvunna material där det går. Ett sätt är att göra ”unika” serier i små volymer med återvunna material eller att bara börja med en komponent i återvunnet material. Det kommer garanterat ge värdefulla lärdomar för fortsatt produktutveckling, samtidigt som det kan ge ert varumärke en positiv knuff.

Att som tillverkande företag efterfråga återvunna råvaror är ett sätt att bidra till att skapa en fungerande marknad för framtiden. Lika värdefullt är det att skapa produkter där materialen faktiskt går att återvinna när produkten tjänat ut. De flesta produktdesigners och företagsledningar är idag skolade i en linjär ekonomi och inte vana att tänka cirkulärt. Men genom relativt små förändringar i verksamheten kan företag bidra till att bevara betydligt mer av materialvärdet. Tillverkande bolag är därigenom en helt central del i utvecklandet av ett mer värdebeständigt materialsystem.

Välj råvara med eftertanke
Jag vill också betona hur viktigt det är att tänka ett extra varv vad gäller valet av återvunnen råvara till sin produkt. Som på alla nya områden är det viktigt att navigera rätt och undvika misstag som kan vara negativa i det större hållbarhetsperspektivet. Det är till exempel ingen bra idé att tillverka skor eller möbler av återvunnen PET-plast som tas från ett cirkulärt system för PET-flaskor som faktiskt fungerar bra, som det gör i Sverige och i en del andra länder. Den plast som tas ut ur systemet måste i så fall ersättas med jungfrulig råvara. Förutom att det stör ett fungerande system riskerar den typen av misstag enbart att slå tillbaka på ditt varumärke.

Mycket talar för att vi närmar oss ett paradigmskifte där återvunnen råvara blir ”premium”. Det kanske är svårt att föreställa sig idag, men det kan gå snabbare än vi tror då förändringsviljan är stor. Ett bra exempel på det är den enorma förändring av bilindustrin som sker just nu. Det är inte längesedan elbilen sågs som ett otänkbart alternativ till bilar med förbränningsmotor. Idag ser förutsättningarna helt annorlunda ut – det mesta pekar på att elbilar kommer att ta över helt inom överskådlig framtid.

Om motsvarande förändring sker med återvunnen råvara kommer de företag som är tidigt ute bli morgondagens vinnare i kampen om konsumenterna.

Lär dig mer om hur du skapar en hållbar produkt

Vill du lära dig mer om hur du skapar en hållbar produkt, bland annat genom att använda återvunnet material? Ladda ner guiden "Cirkulär produktdesign - riktlinjer och exempel". Här går jag igenom de grundläggande stegen i hur du skapar en cirkulär produkt.

Ladda ner guiden!

"Cirkulär produktdesign - riktlinjer och exempel"
LADDA NER
Louise Eriksson
Louise Eriksson är civilingenjör i teknisk design och arbetar som cirkulär designspecialist på Stena Recycling. Med lång erfarenhet av produktutveckling och projektledning från IKEA, hjälper hon idag företag att bidra till en mer cirkulär ekonomi.
Oh no! Could not find any posts that were tagged with “hållbara-produkter-och-material”!